Pages

Sunday 12 June 2016

ENG: Differences between Danish and Norwegian – Infographic on the Written Languages

The infographic below sums up the main differences between the Danish and Norwegian (Bokmål) written languages.For a Swede it may at first glance be hard to determine in which of these two Scandinavian languages a text is written, but here are a few clues. A more thorough presentation follows after the infographic.


It is not surprising that written Norwegian is very closely related to Danish because, from 1397 to 1885, Norwegians in fact used to use Danish as "their own" script. Since the most commonly used Norwegian of today, Bokmål, is a more modern written language (this is also valid for Nynorsk) its structure is simpler and it matches the actual pronunciation much better than what is the case in Danish.

Single or Double Consonant in Word Endings 

-g/t or -gg/-tt


In Danish you write a single consonant at the end of words although the preceding vowel is pronounced short. (In inflected forms of the same word, where the consonant sound is followed by a vowel, you have to write double consonants in Danish as well, like in English). In Norwegian Bokmål the short pronunciation of a word ending is indicated through double consonants (like in Swedish).
  • Danish: væg (væggen), kat (katten)
  • Norwegian: vegg (veggen), katt (katten)
  • English: wall (the wall), cat (the cat)
  • Swedish: vägg (väggen), katt (katten)

 

Voiced or unvoiced consonants in Word Endings

-d/-g or –t/-k 


If you find voiced consonants in word endings, the text is most likely written in Danish. In this position, Norwegian (like Swedish) tends to have unvoiced consonants.
  • Danish: mad, ud, tag
  • Norwegian: mat, ut, tak
  • English: food, out, roof
  • Swedish: mat, ut, tak

 

Double Consonants where One of them is "Not Pronounced"

-nd-/-ld- or –nn-/-ll- 


In Danish you can find -nd- and -ld-, respectively, where you in Norwegian Bokmål write -nn- and -ll- (like in Swedish).
  • Danish: kvinder, kande, falde
  • Norwegian: kvinner, kanne, falle
  • English: women, jug, fall
  • Swedish: kvinnor, kanna, falla

 

Short -ae- and -e-sounds or only -e-

-æ-/-e- or -e-


In Danish (like in Swedish) modern pronunciation of the short vowels æ and e are the same. The two different spellings can only justified through historical origins. In Norwegian this has been simplified and you consistently write –e-.
  • Danish: skæg, hjælp, fem
  • Norwegian: skjegg, hjelp, fem
  • English: beard, help, five
  • Swedish: skägg, hjälp, fem

 

Which Consonant in Front of a Front Vowel

-g-/k- eller gj-/kj- 


In front of front vowels you write –gj- and –kj-, respectively, in Norwegian Bokmål in order to indicate the changed pronunciation of the consonant sound. The Danish spelling (but not the pronunciation) coincides with Swedish.
  • Danish: gennem, gøre, køre
  • Norwegian: gjennom, gjøre, kjøre
  • English: through, do, drive
  • Swedish: genom, göra, köra

 

Historically conditioned spelling with –ds-

-ds- or -s- 


 In Danish you might find the spelling -ds- where you in Norwegian Bokmål only write -s- or -ss- (like in English and Swedish).
  • Danish: bedst, sidst,
  • Norwegian: best, sist,
  • Swedish: bäst, sist,
  • English: best, last

 

The Numerals 50-90

syvoghalvfjerds or syttisy


For the numerals from 50 to 90 Danish uses a unique base 20 numeral system. In Norwegian you use base 10 numerals (like in English and Swedish). In Danish, the numerals from 21 to 99 are read out with the singular digit preceding the tens (like in German) or twenties. In Norwegian Bokmål you usually do not do this any longer (like in English and Swedish).
  • Danish: syvoghalvfjerds
  • Norwegian:  syttisyv
  • <
  • English: seventyseven
  • li> Swedish: sjuttiosju

 

Common Small Words Written Differently

 

  • Danish: af, mig, dig, I, jeres,
  • Norwegian:  av, meg, deg, dere, deres
  • English: by/of, me, you (object singular), you (subject plural), you (object plurarl)
  • Swedish: av, mej (mig), dej (dig), ni, er

 

Spelling of Loanwords 


In Danish, the spelling of loanwords tends to be similar to that of the original language. In Norwegian Bokmål the spelling is adapted to local pronunciation.
  • Danish: information, chauffør
  • Norwegian:  informasjon, sjåfør
  • Swedish: information, chaufför
  • English: information, chauffeur/driver

 

Subordinate Clauses Beginning with That


In Danish, before a subordinate clause beginning with that you write a comma (like in German), while this is left out in Norwegian Bokmål (as in English and Swedish).
  • Danish: Jeg ved, at han ror.
  • Norwegian:  Jag vet at han ror.
  • English:  I know that he rows.
  • Swedish: Jag vet att han ror.
- - -
Sources: 

Snacka skandinaviska; Lindgren/Havaas; Prodicta 2012
Wikipedia på danska  

- - -
This article will continously be improved according to the advice I will receive from my Danish and Norwegian friends. :)

- - -
Swedish version

Thursday 2 June 2016

SE: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

I nedanstående infografik sammanfattas de huvudsakliga skillnaderna mellan danskt och norskt (bokmål) skriftspråk. För en svensk kan det vid en första anblick vara svårt att avgöra, på vilket av dessa två skandinaviska språk en viss text är skriven, men här kommer några ledtrådar. En grundligare genomgång följer efter infografiken.

http://www.easel.ly/browserEasel/3818956

Att det norska bokmålet starkt påminner om danskan är inte underligt, eftersom det från 1397 till 1885 var just danska som normännen använde som "sitt" skriftspråk. Då det mycket senare skapade bokmålet är ett modernare skriftspråk (detta gäller också för nynorskan) är det enklare uppbyggt och ligger betydligt närmre uttalet än danskan.

Enkel eller dubbel konsonant efter kort vokal i ordslut 

-g/t eller -gg/-tt


I danskan skrivs i slutet på ord en enkel konsonant även om den föregående vokalen uttalas kort. (I böjda former av samma ord, där konsonantljudet följs av en vokal, måste man dock även på danska skriva dubbel konsonant.) På bokmål markeras kort uttal i ordslut genom dubbel konsonant.
  • Danska: væg (væggen), kat (katten)
  • Norska: vegg (veggen), katt (katten)
  • Svenska: vägg (väggen), katt (katten)

 

Tonande eller icke-tonande konsonant i ordslut

-d/-g eller –t/-k 


Ser man tonande konsonanter i ordslut är texten sannolikt skriven på danska. Norskan har i denna position icke-tonande konsonanter, likt svenskan.
  • Danska: mad, ud, tag
  • Norska: mat, ut, tak
  • Svenska: mat, ut, tak

 

Dubbla konsonanter där en av dem "inte uttalas"

-nd-/-ld- eller –nn-/-ll- 


Danskan kan ha -nd- resp. –ld- där man på norskt bokmål – liksom på svenska - skriver -nn- resp. -ll-.
  • Danska: kvinder, kande, falde
  • Norska: kvinner, kanne, falle
  • Svenska: kvinnor, kanna, falla

 

Korta -ae- oc h -e-ljud eller bara -e-

-æ-/-e- eller –e-


I modern danska sammanfaller uttalet av det korta vokalerna æ och e, vilket också är fallet i svenskan. Skillnaden i stavning är alltså bara historiskt berättigad. I norskan har man förenklat detta ock skriver genomgående -e-.
  • Danska: skæg, hjælp, fem
  • Norska: skjegg, hjelp, fem
  • Svenska: skägg, hjälp, fem

 

Konsonantval framför mjuk vokal

-g-/k- eller gj-/kj- 


Före mjuka vokaler skriver man på norskt bokmål -gj- respektive -kj- för att markera det ändrade uttalet av konsonanten. Danskans stavning (men inte uttalet) är densamma som svenskans.
  • Danska: gennem, gøre, køre
  • Norska: gjennom, gjøre, kjøre
  • Svenska: genom, göra, köra

 

Historiskt betingad stavning med –ds-

-ds- eller -s- 


 Danskan kan ha -ds- där man på norskt bokmål och svenska bara skriver -s- eller -ss-.
  • Danska: bedst, sidst,
  • Norska: best, sist,
  • Svenska: bäst, sist,

 

Räkneorden 50-90

syvoghalvfjerds eller syttisy


De danska räkneorden från 50 till 90 är baserade på tjog. Norskan använder liksom svenskan tiotal. I danska utläses entalet före tiotalet. På norskt bokmål gör man vanligtvis inte detta längre.
  • Danska: syvoghalvfjerds
  • Norska:  syttisyv
  • Svenska: sjuttiosju

 

Vanligt förekommande småord som skrivs annorlunda

 

  • Danska: af, mig, dig, I, jeres,
  • Norska:  av, meg, deg, dere, deres
  • Svenska: av, mej (mig), dej (dig), ni, er

 

Stavning av lånord 


Danskan har i hög grad behållit lånords stavning, medan denna ofta har förnorskats i bokmålet.
  • Danska: information, chauffør
  • Norska:  informasjon, sjåfør
  • Svenska: information, chaufför

 

Bisaster inledda med att


Vid bisatser inledda med att sätter man i danskan ut komma (som på tyska), medan man på norskt bokmål (liksom på svenska och engelska) utelämnar detta.
  • Danska: Jeg ved, at han ror.
  • Norska:  Jag vet at han ror.
  • Svenska: Jag vet att han ror.
- - -
Källor: 

Snacka skandinaviska; Lindgren/Havaas; Prodicta 2012
Wikipedia på danska  

- - -
Denna artikel kommer fortlöpande att förbättras enligt de rekommendationer som jag får av mina danska och norska vänner. :)

- - -
English version